Kvalitet eller kvantitetstid med ditt barn?
Jag och vän pratade igår om vad är egentligen kvalitetstid med sitt barn? Det är ett begrepp man ofta hör- att föräldrar pratar om att de på lördag ska ha kvalitetstid med sitt barn.
Finns det någon skillnad på kvantitetstid och kvalitetstid?
Min tolkning är att när man säger att man ska ha kvalitetstid så innebär det en konkret aktivitet ihop med sitt barn. Kvantitetstid är det vardagliga umgänget.
Jag skulle vilja säga att all tid med ditt barn är kvalitetstid, om man nu ska använda det begreppet. Att vara en förälder och att få en genuin relation med sitt barn sker inte genom kvalitetstid på helgen eller lov. Du får kanske en rolig dag med ditt barn men du bygger ingen varaktig och djup relation på det. En sådan relation byggs i vardagen, kvanitetstiden. Att gör läxor ihop, att titta på TV ihop, att äta mat tillsammans, prata om dagen, lösa konflikter ihop, ja listan kan göras lång.
Att arbeta mycket som förälder men vara närvarande med ditt barn någon dag i veckan, eller att åka på semester hela familjen en vecka eller två per år för att få kvalitetstid med familjen som en kompensation för att de andra ca 45 veckorna inte innebär så mycket umgänge ger inte så mycket, enligt mig. Semestern kan uppfylla många behov men om man ska tänka långsiktigt och genuin relation så bidrar det inte så mycket.
Den bästa kombinationen är kontinuerligt vardagsumgänge med inslag av familjetid.
Den barnet söker sig till när den har slagit sig, har problem, är ledsen är oftast den förälder som varit med barnen mest. Den som hämtat barnen på fritids, den som lagar mat på kvällen, den som läser läxor med barnen, den som reder i syskonkonflikter, den som är med på utveckligssamtal i skolan.Det är i vardagen som relationer byggs genuint. Man får ett gemensamt sammanhang, pratar, finns där för barnet.
Enligt min uppfattning vänder sig barnet sällan till den föräldern som kommer hem sent på kvällen eller den föräldern som är en rolig, intresserad och kärleksfull förälder någon kväll/dag/vecka.
Jag har skrivit det innan- bakom 1 minuts förtroende från ditt barn finns dagar av vardagstid och samtal med ditt barn. Den minuten är helt klart värt all den bakomliggande tiden! Men den tiden är du som vuxen ansvarig för att den blir av.